Ingenting
Ingenting förvånar mej längre, absolut ingenting.
Okej jag har sagt det ett antal gånger men den här gången menar jag det verkligen.
Det händer så konstiga saker hela tiden.
Förstår mej inte på nånting längre. Alla människor, hur kan man bete sej som vissa gör, och varför säger folk just dom sakerna, och varför reagerar vi som vi gör?
Blir helt knäpp.
Speciellt på de igår.
2 saker.
Men det ena va att jag gör ett bra jobb, jag blev ledsen. För jag klarar inte av att höra att jag inte gör ett bra jobb.
Visst man ska inte ta åt sej, men de va lite småjobbigt då hon sa så faktiskt.
Plus att det e personalmöte på torsdag med chefen, vet ju aldrig vad hon tar upp då.
Inte för att jag gjort något fel, men hon kan ju få de å låta som det.
Mitt jobb är som en högstadieskola, bara att konstatera, skitsnack, mobbning, + allt det andra som hör till.
Tack och Hej!!
Ta inte åt dig, även om det kanske kan vara svårt! Vad som är "ett bra jobb" är ju så svårt att bestämma, och alla tycker ju olika. Man själv, chefer, de man jobbar med, de man jobbar för.. Det går inte att göra all nöjda, så man får helt enkelt skita i vissas åsikter :)
Och kom ihåg att du är skitbra bara, så klarar du personalmötet galant!
Hemskt att vissa personer inte växer upp. Mobbning är ju sånt som man hoppades hade försvunnit vid det här laget. Så fruktansvärt onödigt och ointelligent att hålla på med.
Kram på dig!
